Historia

Elfsnabben

I samband med industrialismens intåg i Sverige under senare hälften av 1800-talet framstod det alltmer önskvärt att skapa en annan och bättre bostadsmiljö, för det sämre ställda stadsborna. Därvid syntes det naturligt att söka sig tillbaka till den ursprungliga landsbygdsmiljön. Målinriktningen blev att skapa nya hem på landet även för de som hade sitt arbete i stadssamhället.

1899 bildades ett egnahemsbolag, AB Hem På Landet. Stiftarna inbjöd allmänheten att teckna aktier i det nya bolaget och ett särskilt upprop utgick till Stockholms industriidkare och arbetsgivare. Folk från alla samhällsklasser och socialt intresserade bl.a. medlemmar i kungahuset tecknade större och mindre poster och minimikapitalet 75.000:- kronor var övertecknat redan efter en månad. Bolagets verksamhet gick ut på att inköpa lämpliga egendomar i Stockholms närhet, som hade järnvägsförbindelse med staden.

År 1918 inköpte bolaget egendomen Ludvigsberg på Muskö. Avsikten var att skapa en stamgård för bolagets jordbruk, men planerna fick dock ändras. Då man inte lyckades sälja Ludvigsberg i sin helhet, avstyckades de många torparlägenheterna och dessa såldes till torparna, som med hjälp av statens egnahemslån blev självständiga småbrukare med fiske som binäring. Huvudgården såldes till staten, som styckade upp jorden i s.k. arrendesmåbruk såsom Bredäng, Björkdal, Brokelund, Söderäng m.fl. Själva huvudbyggnaden – crops de logi – med park har sett olika ägare under årens lopp. Pensionatrörelse och kyrklig församlingsrörelse har inrymts i denna 1700-talsbyggnad. Östra delen av Ludvigsbergs skogsmark med strandrätt till Horsfjärden avstyckades för fritidsbebyggelse. Muskö Havsbads fritidsområde såg dagens ljus. Någon större marknadsföring av tomterna inom Havsbadet bedrevs inte. Genom vänner och bekanta skedde försäljningen. Först efter 1946 upprättades en översiktskarta över fastigheterna inom Muskö Havsbad uti Muskö socken av Stockholms län. 

Havsbadets första bebygger var hänvisade att åka tåg till Tungelsta och därifrån med buss till Söderby Brygga. Här väntade passbåten Elfsnabben och sommarbåten Havsbussen. Fraktbåten Mysingen transporterade gods till de större bryggorna på Muskö. Även Muskös och Långgarns fiskare mötte upp med sina fiskekuttrar och såg till att 08-orna  kom helskinnade över den inte alltid spegelblanka Horsfjärden. I slutet av 40-talet fick Söderby Brygga direktförbindelse till Stockholm genom en busslinje och restiden halverades. Senare, när bilen blev så gott som varje hushålls egendom, blev färden till Muskö ett måste oavsett väder och vind. Den ökade fritiden medförde även större möjlighet att vistas i Muskö natur och föranledde krav på bättre sjöförbindelse med Muskö. Ön fick sin första och enda bilfärja i den norskbyggda Lahela. Lahelas öde var dock beseglat i och med den år 1964 öppnade landsvägstunneln från Yxlö under Skramsösund till Gullboda på Muskö.

Sedan Hem På Landet AB sålt lejonparten av tomterna inom Havsbadet yrkade bolaget på att fastighetsägarna själva skulle bekosta vägunderhåll samt underhåll av brunnar och de tre bryggorna –  Vallinge, Ingvaldsnäs och Havsbadet. Den 23 Mars 1953 antogs de första Stadgarna för Muskö Havsbads Vägsamfällighet. 

De, som sökte sig ut till Muskö Havsbad, var sommargäster främst hemmahörande Stockholm – de gick under smeknamnet 08-orna. De ville pröva frihetslivet på den egna torvan. Det snickades och spikades med hjälp av Muskös egna snickare. En och annan fick böta för svartbygge eftersom staten inte tillät uppförande av fritidsbebyggelse. Däremot var det fullt lagligt, att inhandla byggnadsmaterial helt utan några som helst restriktioner. Till att börja med erfordrades inte något kommunalt byggnadslov, eftersom Muskö räknades som landsbygden. Muskö Diversehandel var en lanthandel med rikt sortiment allt från livsmedel till byggnadsvaror. Den fick med tiden konkurrens av Muskö Såg och Byggnadsvaror. De första bebyggarna inom Havsbadet har nått mogen ålder eller i många fall lämnat vårt kära Havsbad för alltid. Stugorna står kvar och har övergått till nästa generation.

– En sammanfattning av minnesbilder från Lennart Rading

Foto: Gunnar Hedman/NJM arkiv

Muskönyheter 1947

Muskönyheter 1947

Musköminnen av Klas Langels

Musköminnen

Båtfärjan Rune

Bilfärjan (1)

 

Annonser